Din guide till bedömningssytemet

Konståkningstävling för dummies

1. Åkarna åker kortprogram och friåkning.
2. Det är 24 damer, 24 herrar, 16 paråkningspar och 20 isdanspar som går vidare från kortprogram till friåkning.
3. Poängen är uppdelad i teknik (TES) och programkomponenter (PCS)
4. Ju svårare och bättre hopp, piruetter och stegsekvenser åkaren/paret gör, desto högre teknisk poäng.

5. Programkomponenterna är skridskoteknik, sammanbindande steg, utförande, koreografi och tolkning av musiken.
6. Den tekniska poängen och programkomponenterna läggs ihop och blir totalpoängen.
7. Totalpoängen från kortprogram och friåkning läggs ihop och blir till slutresultatet.

Programmen

Åkarna åker först ett kortprogram, som ska innehålla ett antal förutbestämda element. Det får vara max 2 minuter och 50 sekunder långt. Poängen från kortprogrammet kommer så småningom att räknas ihop med poängen från finalen, den så kallade friåkningen. Men alla åkarna i kortprogrammet klarar sig inte vidare dit. I mästerskap tar sig de 24 bästa herrarna och damerna, de 16 bästa paråkningsparen och de 20 bästa isdansparen vidare till friåkningen.

 

Friåkningen är längre, 4 minuter (+/- 10 sekunder) för damer och isdansare, och 4 minuter och 30 sekunder (+/- 10 sekunder) för herrar och paråkare. Reglerna kring vad åkarna kan göra är friare än i kortprogrammet. Här brukar åkarna samla ungefär dubbelt så mycket poäng som i kortprogrammet, så här avgörs mycket.

Poängen

Poängen i kortprogrammet och friåkningen är uppdelad i teknik, (TES – Technical Element Score), och fem programkomponenter, (PCS – Program Component Score). Det var de sistnämnda som förr i tiden ingick i det som kallades för konstnärligt intryck eller presentation.

tekniken samlar åkarna poäng för hopp, steg och piruetter. Ju svårare och bättre de är, desto högre teknisk poäng. Alla hopp, steg och piruetter har bestämda värden som går att hitta i en tabell.

Den tekniska poängen avgörs bland annat av vilken svårighetsgrad steg och piruetter har. Det finns fem olika nivåer; bas, 1, 2, 3, och 4, där 4 är den högsta svårighetsgraden. Det är den så kallade tekniska panelen, med tre särskilda experter, som avgör vilken nivå det blir.

Den tekniska poängen beror också på kvaliteten i hopp, piruetter och steg. Denna bedöms på en sjugradig skala som innehåller stegen -3, -2, -1, 0, +1, +2 och +3. Ju högre kvalitet, desto mer poäng. -3 betyder en total miss, exempelvis ett fall. 0 innebär ofta att elementet är godkänt utfört utan några egentliga fel. +3 är mycket ovanligt men innebär i princip att elementet mer eller mindre är av världsklass. Det är domarna som avgör kvaliteten i den tekniska poängen.

Det går inte att säga vad den maximala tekniska poängen är, när det gäller herrar, damer, och par, eftersom sporten hela tiden utvecklas, och vi vet inte hur svåra hopp och kast framtidens konståkare kommer att göra.

 

Programkomponenterna bedöms enbart av domarna på skalan 0-10 i fem olika delar som kallas komponenter. De är skridskoteknik, sammanbindande steg emellan, utförande, koreografi, och tolkning av musiken.

För programkomponenterna finns en maxpoäng för de olika klasserna. Om exempelvis en herre får 10.00 av alla domare i samtliga komponenter i en friåkning, får han 100 poäng. En dam, ett isdanspar eller ett paråkningspar får vid samma bedömning bara 80 poäng. Så är det gjort för att programkomponenterna ska vara ungefär lika mycket värda som den tekniska poängen, och damer, par och isdansare får i allmänhet inte ihop lika höga tekniska poäng som herrarna.

Den tekniska poängen och programkomponenterna läggs ihop och bildar den totala kortprogramspoängen respektive friåkningspoängen. Dessa tillsammans blir till slutresultatet.

Isdans är den enda disciplin som har en total maxpoäng i konståkning, eftersom det där inte förekommer några hopp. För säsongen 2014/2015 kan den beräknas till totalt 202,80 poäng, där 82,20 poäng är den maximala kortprogramspoängen och 120,60 är max för friåkningen.

Poängavdrag

Hoppen ska vara fullroterade. Ibland gör åkarna den sista biten av rotationen på isen när de landar. Om det är mer än ett fjärdedels varv kvar i landningen, förlorar hoppet ungefär 30 procent av sitt värde. För en lekman kan det vara svårt att se om hoppen är runt eller inte, titta gärna lite extra på slow motion-bilderna för att skapa dig en tydligare bild. Den tekniska panelen har också möjlighet att på detta sätt videogranska hoppen.

Det finns en hel del poäng att hämta i piruetterna. Missar i piruetter kan också avgöra medaljstrider.

Det finns gränser för vilka och hur många hopp herrarna, damerna, och paren får göra. Trots att åkarna är väl medvetna om dessa regler sker ibland misstag som leder till stora poängavdrag.

Exempel på detta kan vara att samma hopp upprepas för många gånger, vilket leder till att det sista av dessa upprepade hopp ger noll poäng.

Åkarna har 30 sekunder på sig att starta sitt program, från det att de blivit uppropade av speakern. Annars får de poängavdrag. Den första åkaren i varje uppvärmningsgrupp har däremot 60 sekunder på sig.