Tävlingar

Inom konståkningen finns en rad olika typer av tävlingar, både internationellt och i Sverige. Här kan du läsa om hur dessa fungerar och hur de hänger ihop med varandra.

Mästerskap

Det är gott om spännande internationella mästerskap inom konståkningen, som självklart är varje säsongs höjdpunkt. I singel, par och isdans är det varje år EM, VM, och junior-VM. Och självklart OS vart fjärde år. Synkro har VM varje år, och junior-VM vartannat år. De år det inte är officiellt junior-VM arrangeras ett inofficiellt junior-VM som bär namnet Junior World Challenge Cup. Under mästerskapen kan åkarna vinna prispengar. Den som vinner VM i singelåkning får exempelvis motsvarande ungefär 375 000 kronor.

En del frågar varför konståkningssporten har mästerskap varje år, och inte vartannat eller vart fjärde som vissa andra idrotter. Det finns nog flera svar på den frågan, men självklart spelar den mediala uppmärksamheten roll. Konståkningen syns av naturliga skäl mycket mer under mästerskapen än annars, och därför är det fördelaktigt att hålla mästerskapen varje år.

 

Framför allt ska man komma ihåg att konståkning är en sport där man i princip bara kan tävla i en gren, och därför är det också mer rättvist mot åkarna ge dem en chans att ta mästerskapsmedaljer varje år.

Åkarnas världsranking har viss betydelse under mästerskapen. Vilken startgrupp man hamnar i under kortprogrammet avgörs nämligen av denna ranking, på så sätt att de högst rankade åkarna åker i slutet av tävlingen. Under säsongen kan åkarna förbättra sin världsranking genom att tävla i Grand Prix, Junior Grand Prix, Challenger Series, och andra internationella tävlingar.

Grand Prix & Juniorer Grand Prix

De största tävlingarna som inte är mästerskap är Grand Prix-tävlingarna, som är konståkningens världscup. De sex deltävlingarna, alltid i USA, Kanada, Ryssland, Kina, Frankrike och Japan, avgörs under hösten och de som lyckas bäst där tar sig till Grand Prix-Finalen i december.

För att tävlingarna ska bli TV-mässiga och genomförbara bjuds bara runt tolv åkare in per klass. Varje åkare får bara vara med i maximalt två deltävlingar. Vilka som bjuds in har att göra med föregående års VM-resultat, så det finns många duktiga åkare utöver de som är med i Grand Prix. Grand Prix-tävlingarna och inte minst Grand Prix-finalen är penningstinna. Den herre eller dam som vinner den sistnämnda får motsvarande runt 200 000 kronor. Under 2015 kommer för första gången även synkro att finnas med i Grand Prix-finalen. De fem bästa länderna från förra säsongens VM får skicka sitt bästa lag, som endast tävlar med sitt friåkningsprogram.

 

Sveriges Team Surprise kommer därför i december att bli första svenska deltagare att framträda i en Grand Prix-final för seniorer sedan serien startade. För juniorerna finns en motsvarande serie som heter Junior Grand Prix.

Här får förbunden själva välja ut vilka åkare som ska få chansen att tävla, och antalet platser som länderna har i de olika grenarna baseras på föregående säsongs JVM-resultat. Klassen på junioråkarna är ofta förbluffande hög, här kan alltså många av morgondagens stjärnor ses. De bästa juniorerna i deltävlingarna tar sig till Junior Grand Prix-finalen som avgörs i samband med seniorernas Grand Prix-final.

Challenger serien

I kategorin just under Grand Prix-serien finns sedan säsongen 2014/2015 också ett antal tävlingar i den så kallade Challenger-serien att välja mellan, i disciplinerna singel, par och isdans. Här är det friare för förbunden att anmäla åkare, och till skillnad från Grand Prix finns här ingen särskild final. Däremot finns en del prispengar, den herre och den dam som lyckas bäst i Challenger-serien får runt 35 000 kronor var.

Varje åkare får delta i max tre deltävlingar. Åkarna kan via Challenger-serien plocka på sig gott om världsrankingpoäng. Det gör att även de som inte varit med i VM kan klättra på rankinglistan, som alltså har betydelse under mästerskapen senare under säsongen.

Vem åker vilken tävling?

Utöver de tävlingar som väljs ut att ingå i Challenger-serien, finns flera andra internationella tävlingar som går inom ramen för det Internationella skridskoförbundet (ISU). Även om konkurrensen i dessa kan vara varierande, är de viktiga för att de dels kan ge vissa världsrankingpoäng, dels för att åkarna även här kan uppnå de tekniska minimikrav som finns för att få delta i mästerskapen.

När det gäller synkro är däremot de internationella tävlingarna ofta stora, anrika, och välbesökta.

Många av de tävlingarna lockar de bästa lagen i världen, då det här inte finns någon Grand Prix-serie och det är bara fem lag som är med i Grand Prix-finalen. Bland annat handlar de internationella tävlingarna om att förbereda laget inför VM i april, att upptäcka vad som kan förbättras, och att visa upp sig för domarna. Synkro-säsongen kommer generellt i gång senare än säsongen för övriga discipliner, eftersom det tar lång tid att träna in programmen. Därför går de flesta internationella tävlingarna av stapeln efter årsskiftet.

Andra internationella tävlingar i singel, par, isdans och synkro

Det finns alltså en uppsjö av tävlingar att välja på, framför allt för singelåkarna, men också för paråkarna, isdansarna, och synkrolagen. De åkare som blir inbjudna till Grand Prix utgår ifrån de datumen för att lägga upp resten av säsongen. I de flesta länder kan de åkare och lag som tävlar internationellt lämna önskemål till förbundet om vilka internationella tävlingar de vill vara med i. Förbundet bestämmer sedan vem som ska få åka vart. I huvudsak försöker åkarna, lagen och förbunden lägga upp säsongen på bästa sätt för att åkarna ska kunna toppa formen till mästerskapen.

Åkarna måste också försöka se till att samla så mycket rankingpoäng som möjligt. Samtidigt kan man inte tävla i alla tävlingar, eftersom det tär på krafterna och gör det svårt att toppa formen till senare delen av säsongen. I planeringen måste man också ta in att SM är en viktig tävling där man helst också ska vara i god form. Men det tar vi i nästa artikel, om de nationella tävlingarna.

Nationella tävlingar

SM-veckan & SM i synkro

Det svenska mästerskapet är förstås den mest prestigefyllda tävlingen under säsongen. Under säsongen 2015/2016 är datumet för singel-SM 9-13 december i Helsingborg, och 27-28 februari i Göteborg för synkro.

När det gäller singelåkarna och paråkarna har man sedan december 2004 samlat seniorer, juniorer och ungdomar under samma tävlingsvecka, den så kallade SM-veckan. Vem som får tävla i SM avgörs till stor del av hur det går i Elitseriens sex första deltävlingar.

Elitserien

Under säsongen 2009/2010 infördes en svensk serie för singelåkare som påminner om den internationella Grand Prix-serien i utformning. I dag är Elitserien ett etablerat begrepp i konståknings-Sverige, och ett format som många andra länder ser på med viss avund.

Tävlingsserien samlar Sveriges bästa konståkare i tolv deltävlingar och en final. Efter varje deltävling delas rankingpoäng ut till alla deltagare. Åkarna med de två bästa resultaten i de tre första tävlingarna, eller i internationella tävlingar, kvalar till SM.

 

Säsongen avslutas med en Elitseriefinal. Där tävlar de som lyckats bäst i höstens och vårens Elitserietävlingar, samt internationella tävlingar. Efter SM är Elitseriefinalen den mest prestigefyllda nationella tävlingen. De bäst placerade åkarna i seniorklassen vinner prispengar.

I årets upplaga av Elitserien tävlar runt 130 deltagare och 20 utmanare, som var snubblande nära en ordinarie plats inför kvalet till säsongen elitserie.

Elittävlingar i synkro

I synkro finns ingen Elitserie, här får de lag som uppfyller ett antal krav vara med på SM. Däremot finns några viktiga tävlingar utöver SM där lagen kan visa upp sig. De två Elittävlingarna i december och januari avgör exempelvis vilka lag

som får representera Sverige i VM och junior-VM eller Junior World Challenge Cup. Många de bästa svenska lagen är också med i den internationella hemmatävlingen Leon Lurje Trophy i januari.

A-tävlingar

I skiktet just under Elitserien finns ett begränsat antal så kallade A-tävlingar, och från dessa tävlingar kan singelåkarna kvala in till Elitserien. Här tävlar de konståkare som uppfyller de krav som finns för att vara A-åkare.

Det handlar bland annat om ett antal så kallade tester, där det exempelvis gäller att visa att man klarar vissa hopp, piruetter och andra moment. Alla distriktsmästerskap genomförs också som A-tävlingar.

Klubbtävlingar

Klubbtävlingarna är till för åkare i alla åldrar på både A- och B-nivå, till skillnad från Elitserien och A-tävlingarna där man måste ha klarat testerna för att vara A-åkare. En annan skillnad är att klubbtävlingarna kan genomföras för såväl singelåkning som för paråkning, isdans och synkro.

Klubbtävlingarna är betydligt fler till antalet än de andra tävlingskategorierna och här tävlar den stora delen av Sveriges konståkare. De nationella tävlingar i synkro som inte är Elittävlingar, räknas också formellt sett som klubbtävlingar, som exempelvis Kungälvspokalen i februari och Sjöslaget i mars.

Stjärntävlingar

För åkare i början av sin tävlingskarriär finns så kallade stjärntävlingar. Här är kraven på tekniskt innehåll låga, och här används också ett enklare bedömningssystem än i tävlingarna på de högre nivåerna. I resultatlistan får halva startfältet en placering, den andra halvan delar plats.

Varje åkare får en individuell skriftlig utvärdering om vad som var bra, och vad som kan förbättras. Stjärntävlingar finns liksom klubbtävlingar för alla discipliner, alltså synkro, singel, par, och isdans.

Adult Skating och Masters

En nyhet för säsongen 2015/2016 är Adult Skating, en tävlingsform för åkare över 21 år. Tävlingarna delas in i tre olika kunskapsnivåer, Guld, Silver och Brons. Målgruppen är såväl före detta konståkare som återfått tävlingslusten utan att vilja elitsatsa och åkare som börjat träna

konståkning i vuxen ålder. Adult Skating tävlar initialt med stjärntävlingsregler. Inom synkro finns redan sedan tidigare en motsvarande tävlingsklass som heter Masters. Dessa lag tävlar på klubbtävlingsnivå.

Slingatävlingar

För nyblivna konståkare i alla åldrar finns från och med säsongen 2015/2016 också en enkel, förberedande tävlingsliknande

aktivitet som kallas slingatävlingar, där åkarna tränar på att utföra vissa konståkningselement till musik på en del av isen.

Showtävlingar

Showtävlingarna är en mer lekbetonad tävlingsform för samtliga discipliner och tävlingsklasser. Fokus ligger på underhållningsvärdet av programmet.

Bedömningen sker av lekmän under ledning av en huvudbedömare.