Ondrej Spiegl i framkant för konståkningsvetenskapen

Den dubble svenske mästaren Ondrej Spiegl fortsätter att gå i bräschen för konståkningsvetenskapen. Nu med en ny studie om hur olika skenor kan påverka belastningen på kroppen. Skatesweden har tidigare berättat om hur Spiegl visat att valet av skridskomodell kan påverka vilka krafter som bland annat knän och fötter utsätts för vid hopplandningar. Men nu står alltså skenorna i centrum.

– Vi vill förstå hur upphopp och landning påverkas av olika skenor, men även generellt hur stor skillnad det är att göra hopp i skridskor jämfört med träningsskor, säger han.

Forskarteamet där Spiegl ingår, lät 17 konståkare göra ett antal hopp med landning på en mycket känslig kraftplatta, som täckts med konstgjord is. Varje åkare hade på sig ett par Edea Concerto-kängor genom hela experimentet. Däremot byttes skenorna ut mellan varje hopp, utan att åkarna fick veta ordningen. De fem skenorna skilde sig åt i material, konstruktion, och vikt. En del var utformade för nybörjare, andra för elitåkare.

Åkarna fick göra både vertikala hopp och så kallade treahopp från 50 centimeters höjd. Treahoppet innebär att man hoppar upp framifrån från ena benet, roterar ett halvt varv i luften, och landar bakåt på andra benet. Forskarna lät också försökspersonerna göra alla dessa hopp iförda vanliga träningsskor.

Förutom att samla in data från kraftplattan, använde forskarna också särskilda sulor inne i den högra kängan, med vilka man kunde mäta belastningen som uppstod på landningsbenet. Man undersökte också hur hela kroppen påverkades av hoppen med hjälp av små mätpunkter som placerades ut på åkarna.

– När vi analyserar resultatet kommer vi kunna jämföra hur högt man hoppar i lätta skenor jämfört med vanliga, och vi hoppas också kunna se om någon av skenorna tydligt minskar den belastning som åkaren utsätts för vid landningar.

– Redan nu kan vi säga att den högsta belastningen inträffade ungefär 0,05 sekunder efter det att skenan kommit ner på underlaget.

Varför tror ni att skenan har betydelse för belastningen på kroppen vid konståkningshopp?
– Vi vet inte om den har det, det är därför vi gör den här studien. Ingen annan har någonsin testat detta. Några av tillverkarna uppger dessutom att man hoppar högre och landar mjukare med deras skenor. Snart kommer vi veta om det stämmer eller inte.

Finns det några preliminära resultat från studien än?
– Vi vet att 16 av 17 åkare sade sig känna skillnader mellan de olika skenorna. En annan intressant sak var att åkarna inte kunde känna igen den skena som de normalt sett åker på, även om de haft samma modell i många år. I övrigt måste vi gå igenom data från mer än 1 500 upphopp och landningar, så det kommer ta ett tag.

Ni testade också en prototyp av en helt ny skena som ni utvecklar. Vad kan du berätta om den?
– Vi började arbeta med skenan för två år sedan i samarbete med Chalmers, KTH, Högskolan i Halmstad, och GIH. Vi utgick ifrån målet att minska skaderisken för konståkare. Jag kan inte i detalj berätta om skenorna av patenteringsskäl, men jag kan säga att de skiljer sig från de som finns på marknaden i dag. När jag själv testade prototypen och gjorde trippelhopp, piruetter och steg, kunde jag känna skillnaden.

– Men vi är inte färdiga med utvecklingen. Nästa steg är att prova olika sorters stål till skenan, bland annat med det världsberömda svenska stålet.

Vilka har arbetat med studien, förutom du?
– Forskningsteamet bestod av Toni Arndt, professor i idrott vid Gymnastik och Idrottshögskolan, Lina Lundgren, universitetslektor i biomekanik vid Högskolan i Halmstad, Olga Tarassova, laboratorieingenjör vid GIH, och Gustav Notander, affärsutvecklingscoach vid Kungliga Tekniska Högskolan. Studien bekostades delvis genom medel från Centrum för Idrottsforskning, och vi genomförde den med stöd av Svenska Konståkningsförbundet.

– Jag vill också tacka företagen Edea, John Wilson och Riedell för för att de bidrog med skridskokängor respektive skenor, samt Teijas Skateshop och Basset Blades i Stockholm som hjälpte till med leveranser och slipning, säger Ondrej Spiegl.

Foto: Ida Jansson

Vi har tidigare skrivit om Ondrejs vetenskapliga studier, läs mer om det här.

Se fler liknande nyheter

Dubbelt Nylander i konståkningspodd

I maj 2020 sändes första avsnittet av Sveriges första och enda podd om konståkning, Twinskate. Men vilka är det som...

Förbundsutvecklingsplanen – svensk konståknings ”hur”

Strategi 2026 är svensk konståknings färdplan för att nå målen i våra pusselbitar. Men hur tar vi oss dit? På...

Oberoende utredning – preliminär rapport visar att missförhållanden förekommer inom svensk konståkning

Det förekommer missförhållanden inom svensk konståkning. På elitnivå är det flera åkare som utsatts för emotionella övergrepp och på olika...

Intervju med synkroåkaren Matilda Nilsson

Sverige har många duktiga synkroåkare som tävlat för några av världens bästa lag i Finland, Kanada och USA. En av...

Stanna hemma med världsmästerskapen

Nu kommer äntligen vårsolen till Sverige. Även om vi uppmanas stanna hemma så innebär värmen för de flesta en möjlighet...

Välkommen Bertil Ahlqvist – ny förbundschef

Nu är det äntligen klart vem som ska leda svensk konståkning mot Strategi 2026. Svenska Konståkningsförbundet välkomnar Bertil Ahlqvist. Bertil...

Nya framgångar för Vilma Mellegård

Tioåriga Vilma Mellegård är konståkningsälskaren som drabbades av en stroke och blev delvis förlamad. Trots det tog hon sig tillbaka...

Svenska Konståkningsförbundet har beslutat avsluta tävlingssäsongen 2019/2020

Tävlingssäsongen 2019/2020 avslutas. Mot bakgrund av nya restriktioner från Folkhälsomyndigheten och regeringen har Svenska Konståkningsförbundets styrelse beslutat om att svensk konståknings...

Resultaten från SKF-trofén 2020

Under helgen pågick en av Sveriges stora konståkningstävlingar – SKF-trofén. Vann gjorde Stockholms distrikt. Tävlingen som tog plats i Växjö samlade...

Topp-tio-placeringar för Sverige i JVM i synkro

JVM 2020 i Nottingham är avgjort. Sveriges två lag knep varsin topp-tio-placering, då Team Spirit slutade som 7:a med 145.41...