Så väljs värdstaden för SM-veckan i konståkning

En klubb som har vilja och resurser att arrangera, en kommun som är välvilligt inställd, och två intilliggande ishallar som kan få plats med allt vad ett SM innebär. Det är exempel på vad som behövs för att arrangera ett svenskt mästerskap i konståkning.

Det börjar med att intresserade föreningar får skicka in ansökningar om att arrangera SM-veckan. Alla klubbar som är medlemmar i Svenska Konståkningsförbundet får söka. I år arrangeras SM i Karlskrona i december.

– Faktum är att alla som sökt SM-veckan också har blivit tilldelade den, men kanske inte just den säsongen man sökt. Om det är mer än en ansökning är det möjligt att en förening tilldelas SM något år senare, säger Camilla Fredman, tävlingsansvarig på Svenska Konståkningsförbundet.

Vad är det som avgör vilken förening som får arrangemanget innevarande säsong, om flera söker?
– Vi försöker ta hänsyn till vad som händer i kommunen efter SM-veckan, om vi kan koppla ihop arrangörskapet med något mer. Inför EM i Stockholm 2015 kunde vi till exempel förlägga SM i Västerås, vilket var geografiskt nära. Det gav ett mervärde.

Måste arrangören ha hållit i exempelvis en Elitseriedeltävling, innan man söker SM?
– Vi har ett önskemål om att arrangörerna ska ha erfarenhet av andra konståkningstävlingar sedan tidigare, men det är inte alltid de kan leva upp till det. Det har visat sig att det ändå blivit lyckat.

Varför kan inte SM bara gå där de flesta av åkarna finns?
– Delvis för att vi vill bredda sporten över landet. Om SM alltid går där flest åkare finns, ger det inte samma effekt. Faciliteterna kan vara ett annat problem. Det måste finnas två isytor intill varandra, där den ena av dem behöver biutrymmen för de tekniska lösningar som vi behöver. Ofta finns detta i de städer som har SHL-ishockey. Det behövs också en stor förening som har tillräckligt många medlemmar för att klara av ett arrangemang av den här storleken.

Varför har vi då en så stor SM-vecka där seniorer, juniorer och ungdomsåkare tävlar, och inte en uppdelning med SM, JSM, och USM vid olika tillfällen, för att göra det hela mindre och mer hanterbart?
– Även om vi bara hade seniorerna på SM skulle vi fortfarande behöva två isytor och samma biutrymmen. Det skulle alltså fortfarande krävas en hel del av arrangörsföreningen och staden. Vi ser också ett otroligt stort värde i att ha den här mötesplatsen som SM-veckan är. Framför allt för de yngre, som kan se de äldre och därmed växa in i de större sammanhangen. Det blir samtidigt ett bra tillfälle för utbyte av tankar och idéer mellan åkare, tränare, domare och förbundet.

Varför har SM inte hamnat i varken Stockholm eller Göteborg på länge?
– Jag tycker själv att det är tråkigt, men ansökningarna har helt enkelt inte kommit därifrån. Det kan finnas flera förklaringar. Stockholm och Göteborg har antingen mycket stora eller ganska små arenor. Det har varit svårt att hitta en som passar, och som inte kostar för mycket. Malmö har varit en flitig arrangör, mycket tack vare en stark förening och ett gott samarbete med kommunen och arenan. Annars hade det antagligen varit betydligt svårare, rent ekonomiskt.
I städer som Skellefteå, Växjö och Karlskrona finns ett incitament att visa sin verksamhet och sätta sig på konståkningskartan. Det behovet kanske man inte alltid känner i de större städerna.

Kan det bli aktuellt med ett SM i Stockholm 2020 inför hemma-VM 2021?
– Det skulle naturligtvis bli mycket lyckat, men endast under förutsättning att det finns en intresserad förening som ansöker om arrangemanget, driver projektet, och att det finns en lämplig arena att tillgå.

Hur går det till när man väl valt värdstad?
– När man säkerställt att allt finns, som arenor, hotell och transporter, då handlar det om att snabbt bygga upp organisationen. SM-veckan är så pass stor och äger också rum på vardagar under arbetstid, plus några heldagars planering. Det behövs därför en projektledare, som har ansvar för sponsorer, marknadsföring, kontakter med kommunen och arenan. Det måste också göras en budget och ett tidsschema för hela evenemanget. Det ska också finnas en tävlingsledare som har fokus på den sportsliga delen av arrangemanget. Självklart stöttar vi som förbund arrangören, men det behövs ett visst antal personer i föreningen som helhjärtat engagerar sig i SM-veckan.

Vad händer sen?
– Arrangören och jag har ett nära samarbete, med många möten. En hel del tid går åt till att bestämma arenaplaneringen och att se vilka anpassningar som måste göras. Det uppstår alltid frågetecken som måste rätas ut. I oktober går tävlingsinbjudan ut, då har man kommit ganska långt i planeringen. Därefter blir det mer och mer intensivt. När kvaltävlingarna till SM är klara, under första veckan i november, måste man bland annat göra hotellbokningar, svara på frågor, administrera anmälningar och planera transporter för alla som ska komma. Marknadsföringen går in i ett crescendo, det gäller att locka folk till tävlingarna och se till att arenan är redo för tävlingarna.

Hur lyckas man med allt detta?
– Det behövs förstås volontärer. Att hitta dem är en viktig uppgift. En del av dem behöver man också utbilda mer inför tävlingarna, som speakern, de som ska filma, och de som sköter musiken. Utan volontärer går det inte att genomföra ett arrangemang av den här storleken, så alla som hjälper till är oerhört värdefulla.

Vilka åkare får delta på SM?
– Det avgörs via Elitseriens tre första omgångar, där man räknar de två bästa totalresultaten för varje åkare. Våra landslagsåkare får byta ut Elitserietävlingarna mot på förhand utvalda internationella tävlingar de åker på. Ur tabellen får vi sedan fram de deltagare som kvalificerat sig för SM.
Vi söker nu arrangörer till SM 2019/2020 och 2020/2021. Ansökningsunderlag landar i föreningarnas inkorgar de närmaste dagarna, avslutar Camilla Fredman.

Se fler liknande nyheter

Elitserien 13–14 oktober i Enköping/Västerås

I helgen är det dags för del 3 i Elitserien. Tävlingarna tar plats i Enköping och Västerås. Del 1 och...

Resultaten från helgens tävlingar

I helgen gick Finlandia Trophy av stapeln, där Anita Östlund gjorde sin säsongspremiär och där Alexander Majorov och Nikolaj Majorov...

Finlandia Trophy i Esbo, Finland

Imorgon börjar Finlandia Trophy i Esbo, Finland. På plats för att tävla för de svenska färgerna är Alexander Majorov, Nikolaj...

Junior Grand Prix i Ljubljana, Slovenien

Imorgon börjar Junior Grand Prix i Ljubljana, Slovenien. För Sverige åker Andreas Nordebäck och Selma Ihr som får chans att...

Team Surprise – Sveriges landslag i Synkroniserad konståkning – läggs ner

Team Surprise läggs ner. Världens över tid mest framgångsrika lag i Synkroniserad konståkning, från Landvetter i Sverige, kommer inte fortsätta...

Team Surprise – laget som ständigt utvecklat Synkroniserad konståkning

Team Surprise slutar tävla. Sedan de bildades för 35 år sedan har laget från Landvetter ständigt pushat gränserna framåt för synkroniserad...

Resultaten från helgens tävlingar

I helgen tävlade både Alexander Majorov och Matilda Algotsson i Nebelhorn Trophy, och Andreas Nordebäck och Selma Ihr i Junior...

Junior Grand Prix i Ostrava, Tjeckien

Idag inleds Junior Grand Prix i Ostrava för Andreas Nordebäck och Selma Ihr. Datum, tider och länkar för streaming länkas...

Matilda Algotsson och Alexander Majorov i Nebelhorn Trophy

Idag börjar Nebelhorn Trophy, där Matilda Algotsson och Alexander Majorov tävlar för Sverige. Challenge-tävlingen blir säsongens första internationella tävling för Alexander och...

Rapport från Förbundsmötet 2018

Lördag den 22 september hölls Svenska Konståkningsförbundets Förbundsmöte. Ca 200 personer deltog vid helgens Convention med temat ”Strategi 2026”. Merparten...