Lennart Månsson: Konståknings-Sveriges främsta statistikguru

I sin databas har Lennart Månsson information om över 29 000 konståkare, och han har lagt in 206 000 resultat. För hand. Det är lätt att säga att han brinner för konståkningsstatistik.

Intervju från november 2017, siffror kan avvika.

Den enskilde åkare som tagit flest SM-guld genom alla tider är Bo Mothander (17) och det svenska JSM-rekordet på damsidan är 146,57 (Joshi Helgesson). Detta kan man tämligen enkelt ta reda på med hjälp av Lennart Månsson.

– När jag blir intresserad av något så blir jag riktigt intresserad. Det är typiskt för mig.
Månsson uppskattar att han lägger ungefär 1000 timmar om året på att föra in konståkningsinformation i sin databas. Sommaren, som inte innehåller så många tävlingar, ägnar han åt att leta efter gamla resultat. Förra sommaren förde han bland annat in brittiska mästerskapsresultat från 70-talet.
I sin databas har Lennart Månsson samtliga resultat från alla internationella konståkningsmästerskap på senior- och juniornivå. Där finns även resultat från övriga internationella tävlingar, och från nationella mästerskap från 45 olika länder.

– För de nationella mästerskapen har jag rätt bra täckning de senaste 20 åren, och en del längre bak i tiden. De internationella tävlingarna har jag från 1970-talet och sporadiskt före det.
Lennart Månsson, som till vardags håller kurser i programmering, lägger också in exempelvis information om åkarnas musikval, tränare, och koreograf i sin databas. Han siktar på att skapa världens mest kompletta databas med konståkningsfakta.

– Det är ett dagligt jobb som jag gör året runt. Jag reser två timmar om dagen till mitt vanliga jobb, och jag brukar ta med en resultatlista som jag kan mata in på vägen.

Varför vill du inte automatisera det hela på något sätt?
– Det är väldigt lätt att det kommer in dubletter och fel. Det kan handla om att en åkare tävlar för olika nationer och registreras som två olika personer. Eller att namn stavas eller transkriberas olika. Jag tror att det är bra att granska det som förs in.
Lennart Månssons intresse för konståkning började när han var i sex- eller sjuårsåldern. Hans föräldrar var noga med att han skulle i säng vid en viss tid, att få titta sent på den enda tv-kanal som fanns då var en ynnest han sällan fick uppleva. Men så upptäckte han att föräldrarna gärna tittade på konståkning.

– Då tänkte jag att om jag visar mig intresserad, kanske jag får vara uppe sent på kvällen.
Och så började det. I yngre tonåren började Lennart Månsson göra ansatser för att begripa vad sporten faktiskt handlade om, och suget att se konståkningen i verkligheten blev allt större. Efter att ha varit på ett par mästerskap under 80-talet började han lära känna allt fler människor i konståkningens medievärld, och fick också skriva rapporter från mästerskapen till tidningen Svensk Konståkning. Tidigt började han också spara på resultatlistor och mediaböcker.

– Jag kan inte riktigt förklara varför. Det är som att vissa samlar på registreringsnummer. Jag valde att samla på konståkningsresultat, helt enkelt för att jag var väldigt intresserad.

Under OS i Albertville 1992 blev organisationen utskälld för att en stor del av mediainformationen hade varit bristfällig. När Norge och Lillehammer skulle arrangera OS 1994 var organisationen angelägen om att göra bättre ifrån sig. Lennart Månsson fick då uppdraget att kontrollera att den information som åkarna skickade in också fördes in korrekt och kompletterades.

– Frågan var hur. Andra som höll koll på konståkning reste runt med resväskor fulla med papper. Jag tänkte att det måste finnas en bättre lösning.

Som utbildad programmerare var det naturligt för Lennart Månsson att testa de små handdatorer som hade börjat dyka upp under sommaren 1993. De var med dagens mått mätt oerhört svaga, men tämligen lätthanterliga eftersom de bara hanterade text. Där började han föra in den information som han hade sparat i form resultat och mediainformation. Och så var Lennart Månssons databas född.

– Åtta dagar före OS var jag på plats på träningarna och såg till att informationen till medierna var rätt. En del konståkare hade lämnat ofullständig eller felaktig information, då fick jag fråga dem på plats för att fylla i luckorna. Någon sade efteråt att det troligtvis var första gången alla födelsedatum i mediainformationen hade varit rätt. Kommentatorn Alan Weeks på brittiska BBC letade upp mig och tackade mig personligen.

Efter OS i Lillehammer 1994 fortsatte Lennart Månsson att underhålla sin databas.
– Det var ingen självklarhet att jag skulle göra det. Men det kändes synd att lägga ner.

Han fortsatte också att åka på konståkningsmästerskap som privatperson och för sitt eget nöjes skull. Under EM 2002 i Lausanne träffade han Roger Blomquist och Lotta Falkenbäck, SVT:s kommentatorer.

– De sa ”Är du här som vanlig åskådare? Vi borde ackreditera dig!”
Och efter det började Lennart Månssons databas komma till allt större nytta. Sedan 2002 har han jobbat med att hjälpa SVT-kommentatorerna med fakta och resultat om allt som rör åkarna. Även Svenska Konståkningsförbundet har haft stor nytta av Månsson och hans databas. Statistiksidorna för varje landslagsåkare på skatesweden.se är bara ett av många exempel på vad hans databas kan användas till.

När man sett så mycket konståkning som Lennart Månsson är det svårt att välja en åkare som sin favorit.

– Det finns många åkare som betyder olika saker, de är kopplade till olika känslor. En av de första som jag fascinerades av var britten Robin Cousins, han var fantastiskt stilfull, med höga fördröjda hopp.

– En lite mer modern åkare är Alexei Yagudin, det som var intressant med honom var hur han utvecklades. I början var han en liten blyg försynt kille, som utvecklades till att bli en superstjärna som kunde hålla presskonferenser själv utan hjälp från vare sin tränare eller moderatorer.

Andra favoriter som Månsson nämner är Akiko Suzuki från Japan, det litauiska isdansparet Margarita Drobiazko/Povilas Vanagas, och de kinesiska paråkarna Xue Shen/ Hongbo Zhao.

Precis lika svårt är det för Lennart Månsson att begränsa sig till en favoritmusik. Han säger att han framför allt tycker om när åkarna väljer att gå utanför ramarna och hitta annorlunda musik. Den första han kommer att tänka på är finska Viveca Lindfors kortprogramsmusik från säsongen 2015/2016, stycket ”Persian Dance”. Det är skrivet av Tuomas Kantelinen till finska nationalbalettens 90-årsjubileum, berättar han.

– Han hade tagit influenser från Tjajkovskij, och musiken berättade historien så tydligt. Det var något som stod ut från mängden.

Ett mål Lennart Månsson till slut lyckades uppfylla nyligen var att ha samlat samtliga resultat från konståkningens internationella mästerskap. I vintras flyttade Svenska Konståkningsförbundet till nya lokaler, och i samband med en städdag en tid efter flytten fick Lennart Månsson möjlighet att gräva i förbundets gamla resultatlådor. Och där lyckades han äntligen hitta kvalresultatet från junior-VM 1993, som varit det enda resultat han saknat av ISU-mästerskapen.

– Det var på något sätt en stor fröjd. Det var det enda som fattades och som jag letat efter.

Se fler liknande nyheter

Svenska Konståkningsförbundet ansöker om VM 2025 i Malmö

Svenska Konståkningsförbundet har lämnat in en ansökan till ISU (International Skating Union) om att få arrangera VM i konståkning 2025...

Emelie Ling satte nytt personbästa i JVM-finalen

Emelie Ling slutar på 18:e plats i JVM efter att i friåkningen ha satt ännu ett nytt personbästa.

Andreas Nordebäck på 10:e plats i JVM

Andreas Nordebäck slutar på en 10:e plats i JVM i Tallinn. Det innebär att Sverige har två platser i herrklassen...

Final för Emelie Ling i JVM

Emelie Ling är klar för final i JVM efter att ha satt nytt personbästa i kortprogrammet som avgjordes idag. Emelie...

Andreas Nordebäck klar för final i JVM

Andreas Nordebäck är klar för final i JVM efter det inledande, korta programmet som avgjordes idag i Tallinn, Estland. Med...

Denna vecka avgörs JVM i Tallinn

Denna vecka avgörs Junior-VM i konståkning i Tallinn, Estland. Från Sverige deltar Emelie Ling och Andreas Nordebäck. Tävlingarna börjar torsdag...

SM 2022 (Dag 4) – Taljegård och Majorov svenska mästare

Under sista dagen av SM 2022 avgjordes damernas och herrarnas friåkning. I damklassen tog Josefin Taljegård karriärens första SM-guld. Nikolaj...

SM 2022 – Dag 3

Tredje tävlingsdagen i SM 2022 är avslutad och nya medaljörer har korats i juniorer herrar och damer samt i ungdom...

SM 2022 – Dag 2

Andra tävlingsdagen i SM 2022 bjöd på kortprogram för ungdom flickor, juniorer herrar och seniorer damer och herrar. I RM...

Team Inspire på 10:e plats i VM-debuten

VM i synkro är avslutat och Team Inspire har nu gjort sitt första VM. Laget som endast åkt tillsammans i...